Varför heter det annandag jul frågade det sig på bolibompa idag. Den är väl lika annan som någon annan dag...och det kan man faktiskt fråga sig. Idag har jag fått en shoppingdag!! Vilket var jättekul! Jag hittade också till råga på allt ganska många saker. Jag försökte gå på affärer som vi inte har i Umeå och hittade ett par svarta jeans, två koftor, två tröjor och ett par silverörhängen. På cubus, gina och vera.
Julafton var riktigt mysigt och vi startade redan klockan 14.00 med att äta tillsammans hela familjen (17 stycken).
Efter kalle kom tomten med många paket till barnen och jag fick en vake up light klocka (Markus tror att jag ev. kan få lättare att kliva upp på morgonen) en STOR flaska frisörchamnpo + balsam och ett par skor.
Här sitter jag nu med ögoninflammation på båda ögonen. Har jobbat hemma idag eftersom jag inte vill skrämma mina arbetskolleger med mina ögon. Kommer att jobba hemifrån även imorgon (tur jag hade varken föreläsningar eller undervisning dessa dagar). Jaja...
I förra veckan hann vi ha vår årliga tomtetradition på kvarteret, där barnen fick lämna sina önskelistor till tomten och fick sedan i utbyte en påse med tomteskum. Det var sjukt kallt även i år (ca -20) men barnen lekte och vi vuxna fick lite god glögg från tomtemor.
Olle stegade fram helt ogenerat och gav tomten sin önskelista, eftersom den bestod mestadels av drakar ville han vara säker på att tomten skulle veta hur dessa drakar ser ut så han tog även med en hel hög med bilder som han ritat av dem.
Märta var lite mer skeptisk och ville inte gå fram själv...
I måndags var det lucia och det skulle firas på förskolan även då var det riktigt kallt med över 20 minusgrader med de trotsade kylan och hade tåget ute. Olle ville absolut vara tärna så det fick han så klart och Märta var lucia. Allt gick bara bra tills hon fick syn på mig bland föräldrarna då ville hon inte vara med längre...
Sedan blev det fika inomhus
I söndags kom mamma och pappa för att hjälpa oss med lite praktiska saker som att tvätta, städa ta hand om barnen mm. Det var en oerhörd lättnad att få den hjälpen, nu känns allt så mycket bättre....
Vi hann till och med klä julgranen (nu får nog grannarna blunda för det är en salig blandning på julgranskulfärgerna och eftersom barnen klätt det mesta hänger majoriteten av alla kulor på samma kvist)
Idag har vi kunnat förlora Olle om det hade velat sig riktigt illa. Han hade tydligen fastnat i ett persienn snöre i kuddis på dagis och riktigt snurrat in sig så mycket att han var helt fast. Som tur var hade hans kompisar gått och hämtat en fröken eftersom han blivit ledsen och börjat gråta.
Hade de inte gjort det så hade det nog kunnat gå illa eftersom detta rum är ganska långt in i dagis och de har alltid dörren stängd vilket gör att någon fröken hade aldrig hört honom. Usch, man blir lite skakis faktiskt...
Så här ser han ut på halsen...
Har länge varit skeptisk till detta rum och påpekat att de ibland händer andra saker där som jag tycker att personalen ska ha koll på. De busar också väldigt mycket i detta rum och de är rätt våldsamma lekar ibland om jag tolkar Olle rätt. Nu skulle de skrivas en insidentrapport på denna händelse så vi får hoppas att det aldrig händer igen!
Nu är det inte långt kvar till en mycket välbehövlig julledighet.
Just nu känns det som om kapaciteten börjat tryta. Att jobba heltid (med ett jobb som tar mycket tankar och mental kraft även när man inte sitter på jobbet) ha hus, barn och man tar på krafterna (särskilt den sistnämnda ;) nej utan honom hade det inte gått alls.... Att samtidigt vabba stup i kvarten gör att man kommer efter i kurser, litteratur, seminarier osv och det blir ganska tröttsamt tillslut. Kanske syns det på något sätt på mig eftersom jag tror att det är en av orsakerna till varför tycker barnen varit särskilt jobbiga en period nu. Både Olle och Märta. Olle med sitt tjat och motstridighet som visar sig så fort vi kommer innanför dörren. Får han inte igenom det han vill bryter han ihop och skriker, sedan bryr han sig inte ett skvatt om vad vi säger utan gör som han vill ändå. Och Märta med sitt gnäll....gnäll...gnäll som specifik riktar sig till mig. Jag förstår att det får för lite uppmärksamhet men det sätt de visar det på gör att jag bara vill ut! Försvinna, bara vara själv.
Jag tror att vi alla behöver lite ledighet. Barnen är trötta på morgonen så vi får väcka dem samtidigt som man inte vill att de ska gå isäng så tidigt så man inte hinner umgås.
När helgen kommer orkar jag inte göra någonting....skulle vilja umgås med kompisar, bjuda på middag men jag hamnar under en filt på soffan istället.
Jag tror att med lite ledighet, komma hemifrån ett tag och bara slappa kommer att ge nya krafter...Jag hoppas...
